Page 3 - lw3355

FILMNYHETER

AKTUELL"' OMVÄXLANDE"' LÄTTLÄST

Stockhol111 1921. Zetterlund & Thelanders Boktryckeri-A. -·B.
ÅRG. 2 STOCKHOLM DEN 21 NOVEMBER 1921 N:o 40
Förlag: A.=B. Svensk Filmindustri. Postadreu: Po&tfack 630. Telefoner: Svensk · Filmindustri.

FILMEN ·KNYTER BAND MELLAN DE FORNA

FIENDERNA.

En franrsk film i Berlin! visningen gav för tyskarna tydligt vid handen, 3Jtt
På filmens område utjämnas fortast de gränser den franska regien: nu är besluten att ta upp tävlan
·kdget uppdragit. :En fransk filmskriftställare och med den tyska historiska filmen.
-regissör har i dagarna inbjudit den tyska fiimin-- Det hair vid flerfaldiga tillfällen fram'.hållits, att
dustriens spetsar till en sammankomst för att dryfta i strävandena för samförstånd mellan folken kunde
möjligheten att trots alla svå:righetm och allt' groll film,en spela en långt större och mera .betydande
söka uppnå större kontakt mellan den tyska och roll än vad man nu på håll, där man verklig,en vill
den franska filmvärlden. Inbjudaren var M. Dia- samför5,tånd, tiHmater den. Men även Om de möj-
mant-Be.rger, regissör för "De tre musketörerna", ligheter, som filmen erbjuder som direkt nropagan-
och mötet ägd1e mm på hotell Adlon i Berlin. När- darnedel för fred och frid, ännu i stort .ligga obe-
varande vorn bl. a. franska konsuln i Berlin och gagnade, verkar den dock i sin nuvarande förströ-
som enda dam fru v. Koczian (Ossi Oswalda). M. elseform som en mäktig föreningslänk. Når' nu film-
Diarnant-Berger öppnade sammanträdet med ett · förbindelserna mellan de båda arvfienderna Frank-
anförande, i vill~et han betonade filmens värde som rike och Tyskland återknytas - vi erinra om, att
"internationrellt språk". M. Diamant-Berg,ers framträdande i Berliin icke är
"Man säger", yttrade han, "att konsten icke har första steget, ekonomiska band ha redan förut knu-
något fädernesland. Detta äir falskt, men konsten tits genom insats av franskt kapital i tyska film-
1
viet ej av några gränser. Om konsten ensam kun- förntag - är detta en begynnelse till framtida goda
de vara uttrycksmedlet mellan människorna, då relationer mellan de båda makterna, som bör häl-
skulle det allmänna samförståndet vara bättre". sas med tillkedsställelse och vars betydels1e icke
I fortsättningen förklarade han sig tro på fHmens bör underskattas. Genom ett utbyte av filmer mel-
mission att få människorna att bättre förstå var- lan Frankrike och Tyskland har man slagi1t in på en
andra, ty missförstånd äro tyvärr grunden till det väg, som kan leda tHl stora mål.
nuvarande tillståndet i världen. Adolphe Bisson Nu måste också sägas, att ett bättre filmarbete
har 1913 sagt, att kinematografien är en lika om- än "De tre musketörerna" hade man knappast kun-
välvande uppfinning som boktryckairkonsten var på nat finna för att ö,ppna förbindelserna. Dumas' odöd-
sin tid, · och då man kan se tillbaka på vår . tids- liga mästerverk har helt vtsst tjusat millioner
ålder med samma överblick som den vi nu ha över tyskar, för vilka, allt hat och aLI fiendskap til'l trots,
tiden för slaget vid Thermopyle, skall man helt den franska andan och ridlderliigheten alltid haft
visst säga, att detta är kinematografiens århim- något lockande. "De tre musketörerna" - opoli-
d'rade. tiisk, fylld av forna tiders äventyr och galanteri,
Efter talens rad visades i Declabolagets lokaler iscensatt med den franska andans klarhet och ele-
nå,gra scener ur Pathes, "De trie musketörerna", som gans - det är, tro vi, en film, som mer än någon
den tyska facktidningen Pilrn-Kurier betecknar som annan skall kunna slå bryggor över avgrunder, som
det bästa man sett i Tyskland ·på senare tid. före- ännu gapa efter den stora ofreden.